Sverker Åström

För ett par dagar sedan lanserade den gamle diplomaten och kabinettsekreteraren Sverker Åström idén att stoppa kriget i Bosnien genom att låta serberna få som de vill (DN 25 juli i år).
Önskar bosnienserberna en etniskt “ren” statsbildning så ska de få det, menade Åström. Givetvis efter vederbörligt genomförd folkomröstning (bland serber). Kvarvarande etnisk rensning – “begränsade överenskomna folkomflyttningar” – skulle ombesörjas av världssamfundets representanter.
Dessa besynnerliga tankar blir möjligen lättare att förstå om man känner till Åströms bakgrund. Under studietiden, före sin långa karriär som toppdiplomat, var han medlem i Uppsalas Nationella Studentklubb. Detta var helt enkelt en underavdelning till Sveriges Nationella Förbund, vid den tiden det största högerextrema partiet i Sverige. Under kriget fungerade det mer eller
mindre som ett annex till den tyska ambassaden.
Åströms medlemskap (som framgår av en medlemslista bevarad i
Folkrörelsearkivet i Uppsala; Nationella ungdomsförbundet i Uppsala box D1) kan dateras till mitten av trettiotalet. Han titulerar sig filosofie kandidat, varför listan måste vara upprättad efter hans examen den 16 sept 1935. Den angivna adressen (föräldrahemmet) å andra sidan lämnade han under 1936 eller i början av 1937.
Vad tyckte då ett nationellt studentförbund vid den här tiden? Ett smakprov finns i en skrivelse avfattad av klubbstyrelsen den 28 feb 1936, till SNF:s studieorganisatör Thor Larsson. Undertecknarna är noga med att skrivelsen anger styrelsens gemensamma uppfattning:

“Beträffande de i den allmänna diskussionen om judiska rasegenskaper påtalade sakförhållandena, dels att judar i allmänhet äga en mindre god fysisk konstitution och dels att judiska affärsprinciper föga äro förenliga med nationella principer eller ens gängse svensk köpmannamoral, framhålla vi, att ett genomförande av nationella krav på positiv befolkningspolitik och vidtagande
av åtgärder mot roffarkapitalism i största möjliga utsträckning skulle
eliminera dessa rasegenskapers följder.” (Skrivelsen finns i samma box på Folkrörelsearkivet i Uppsala.)

Så går det naturligtvis inte att uttrycka sig i Sverige idag. Nyrasismens talesmän framhåller istället att konflikter med nödvändighet uppstår om folkgrupper lever samman. Att människor med olika kultur inte fungerar tillsammans. Kampen om Tuzla och Sarajevo och de andra mångetniska områdena i Bosnien handlar just om att visa att så inte är fallet. Inte minst därför är den
viktig och antifascistisk. Men för Åström är det onaturliga istället att
“envist förvägra bosnienserberna möjligheten att själva bestämma sin framtid”.
Därav också hans krav i en tidigare artikel, om flykting-politiken (DN 25 aug 1990), på att myndigheterna bör hävda en svensk rätt att gentemot varje flykting “söka bedöma om han eller hon kommer från ett land eller en kultur vars seder och bruk är så väsensfrämmande att en någorlunda harmonisk anpassning är svår eller omöjlig.”
Sådana tankar blir inte mindre unkna för att de framförs i nya former.

(Aftonbladet 28/7 1995)

Comments 2

  1. Lars-Erick F wrote:

    De vackra orden om Åström är obegripliga för den som varit med ett tag, som vet hans bakgrund.
    Han var mjuk mot diktaturens sovjet, hade naziförflutet.
    Kan förklara en del, men inte försvara.

    Posted 27 Jun 2012 at 16:54
  2. Lars-Erick F wrote:

    Läs ngt längre kommentar här: http://lars-ericksblogg.blogspot.se/2012/06/apropa-fra-svd-och-sverker-astrom.html

    Posted 27 Jun 2012 at 16:55

Post a Comment

Your email is never published nor shared. Required fields are marked *

Have you Subscribed via RSS yet? Don't miss a post!