Willam A Schabas: ICC går USAs ärenden i Gaza-frågan

Den irländske folkrättsjuristen William A Schabas har just skrivit en lång bloggpost, där han kritiserar den internationella brottmålsdomstolens (ICC) beslut att inte ta upp den palestinska myndighetens begäran att utreda de brott som begicks (av båda sidor) under den israeliska straffexpeditionen mot Gaza 2009. Kritiken är både formell och substantiell. Formellt kritiserar han ICCs argumentation om att avgörandet om den palestinska myndigheten har rätt att vända sig till ICC inte kan avgöras av ICC utan bara av FNs säkerhetsråd. I själva verket är det domstolen själv som ska avgöra om den har jurisdiktion, inte någon annan. Substantiellt argumenterar han för att två omständigheter, att Cook-öarna (som inte ens har observatörsstatus i FN) tillåtits anstuta sig till Romstadgan (ICCs grundningsdokument) och att den palestinska myndigheten tillåtits bli medlem i UNESCO, borde varit grund för ICC att fortsätta utredningen. I ett längre perspektiv, menar han, kommer ICCs hållning – som ju alltmer vätter mot at bli en specialdomstol för Afrika – att underminera dess jurisdiktion:

“In my recent book Unimaginable Atrocities, the political nature of the selection of situations by the Prosecutor is discussed. The contention that the Prosecutor exercises a judicial function, independent of political concerns, is dismissed as a myth, despite his repeated claims to the contrary. When it comes to the Security Council and especially the interests of its Permanent Members, the Prosecutor is on his best behavior. He is extremely deferential, in contrast with the attitude taken to other international organizations like the African Union. Last week’s declaration about Palestine is further confirmation of this.”

Tidigare i veckan publicerade Mark Klamberg, doktorand i folkrättsjuridik vid Stockholms universitet, en bloggpost som var betydligt mer positivt inställd till ICCs bedömning. Fler åsikter lär komma inom kort, så diskussionen fortsätter. Se också Katherine Iliopoulos artikel från 2009, som ger en bra grund för att förstå frågans komplexitet.

Post a Comment

Your email is never published nor shared. Required fields are marked *

Have you Subscribed via RSS yet? Don't miss a post!